Idag är en sån dag.

När allt bara blir fel och man bara vill krypa tillbaka ner mellan täckerna och gömma sig för en dag.

 

Man känner det liksom på sig.

 

Så när jag väl kom hem och såg att mina hundar låg och tittade på mig under lugg och inte ens kom fram för en "hej på dig-puss" visste jag att de hade förstört något viktigt.

Och vad hittar jag om inte spåren av ett krig på golvet. En söndertrasad fredskalla som precis skulle till att blomma.

 

Jag plockade varsamt upp kvarlevorna och begravde i komposten. Nu är min kalla invalid. Halva fredskallan är bortsliten från kroppen sin.Hon står där blodig och trasig i sin kruka och jag ska göra det jag kan för att rädda henne.